Jag drömmer om er på natten. Och på dagen.

Det är konstigt egentligen. Hur vissa människor hänger kvar i ens tankar längre än andra. Det finns ett fåtal personer som jag tänker på väldigt mycket, som inte ingår i min vardag längre. Eller kanske aldrig har gjort. Människor som jag haft någon slags relation till, men inte har längre. Allt från vänner till kärlekar, men även det som finns däremellan. Varför är det så? Varför håller just vissa människor ett grepp om ens själ och tankar? Är det för att man på något sätt inte har avslutat det man hade? Man undrar var som hände, eller inte hände, eller kanske till och med vad som hade kunnat hända...


Kommentarer
Postat av: LillaJag

Jag håller med, varför varför kan det eka i huvudet..

det värsta är när man lagt sig, och den man älskar ligger bredvid, men ändå vandrar tankarna tillbaka till det som gjort ont... ouppklarat?! vem vet..

Förbannat irriternade..

2009-01-16 @ 12:32:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Vi designar gärna din blogg!
 

Trackback
RSS 2.0